Recept på "Thinking-out-of-the-box"

För ”hundra år sedan” skulle jag anordna en kick off tillsammans med goda vännen AF. Vi skulle bland annat ha en eftersinnande lek, ett exempel på något gränsöverskridande – något som satte sig kvar i hjärnan.

AF kom på det. Nu ska jag försöka förklara, utan att bli långrandig:

1. Ett blädderblocks-ark (du vet storleken och hur det ser ut)
2. I mitten ritas en svart ”prick”, cirka 5 cm i diameter
3. Runt ”pricken” ritas några cirklar, så att det ser ut som en enkel piltavla
4. Alla i gruppen instrueras att kasta en pil och träffa ”pricken”
5. När du visar gruppen hur de ska göra, ställer du upp dig i en pose: tåspetsen ungefär fem meter från blädderblocks-arket, måttar med pilkastar-handen – och så iväg!
6. Nu går gruppen till handling: de kastar och grejar och har sig. När alla är klara – då kommer din clou….
7. Du frågar dem varför de inte fick bättre resultat….. [Gruppen: mummel, mummel, sur, vres och grin, vaddå….?]
8. Du förklarar, att de hade kunnat få fantastiska resultat om de gjort så här: Du går fram och ställer dig en meter från blädderblocket och trycker dit pilen i ”pricken”.
9. Du möter massiva protester: ”Så kan man väl inte göra!”, ”Det är ju fusk!”, ”Vad är det där?!”
10. Du frågar då: Vem har sagt att du inte får göra så?
11. Publiken morrar, att det var du som visade hur man skulle göra….
12. Du frågar, om det verkligen var så, att du sagt att man måste stå där du stod, att alla måste göra på det sättet?

Där dog det. Ingen kunde säga att det var så. Alla morrar lite och tycker, att det väl var så, men…

Slutklämmen blir, att vi bara antar att det vi ser är de regler vi har. Men så är det ju inte. Om inget annat sägs, så är det din och min upplevelse av vad som funkar som gäller.

   

Varför lever jag inte efter det, trots att det är ”hundra år sedan” som AF visade det hur tydligt som helst?