Fågelsång och perspektiv

I helgen tog jag bilen till Öland. Vi landade i Norra Sandby hos min svägerska. 

Vi blev till slut fjorton personer som åt, sov, bredde frukostsmörgåsar och skiftgick till utedasset. Som min svägerskas syster uttryckte det: ”- Här har man inga hemligheter.”

Så rätt. Polityren faller fort. De vanliga omskrivningarna blir snabbt onödiga. Det vi till vardags så ihärdigt försöker snygga till, dölja och göra om blir ”guld som blir till sand”.

När man är så många på så liten yta försöker man använda utomhusytorna så mycket man kan. Om inte nordanvinden biter för hårt, så är frukost, lunch och middag stationerad utanför huset. Iförd fleecetröja och filt intas kaffet och prickigkorvlimpsmörgåsen, pannkakan, födelsedagstårtan och grillkotletten. Promenaden och eftermiddagskontemplationen också ute i friska luften.

Sömnen blir god. Allt ”outdoor living” - kombinerat med rödvin - gör, att från det att huvudet läggs på kudden till dess urinblåsan ringer klockan 06 ligger en slags medvetslöshet över de ledighetsfirande storstadsborna.

Vi hade en minnesstund nere vid stranden. Alldeles vid olycksplatsen hade vi satt upp ett stort festtält. Men vinden var så hård, att vi inte kunde vara inne i tältet så länge U sjöng och talen som skulle hållas hölls. Prasslandet från tältväggarna var så kraftigt, att vi inte hade hört något av allt det fina.

Vi fikade tillsammans sittande på filtar därinne. Många bybor kom. Vi gick tillsammans till havsstranden och släppte gullvivebuketter. De flöt iväg i strömmen, mot en plats som bara våra minnen och vår fantasi kan se.

På hemresan blåste det kraftigt. Jag nästan grät, när min lilla leksaksbil hoppade omkring mellan filerna på bron. Hade jag inte haft E med mig hade jag nog ställt bilen och gått till fots över puckeln.

Det har varit tungt och jobbigt. Det har varit lättsamt och kärleksfullt. Det har varit varmt och omtänksamt. Det har varit uppförsbacke och rädsla. Det har varit som ett helt liv, komprimerat till tre dygn.

Det jag tar med mig är hur fort det går att ändra perspektiv. Det går snabbt att ändra fokus; att ge de små frågorna (de små beteendena) den lilla betydelse de förtjänar. Och det går fort att se och värdera de stora och betydelsefulla frågorna. Obegripligt snabbt kan fågelsång totalt utestänga alla andra intryck.

Om vi bara byter biotop, byter miljö och tar bort det onödiga surret.

Tips från coachen: Surra mindre. Lyssna på fåglar mer.