I Ted Gärdestads anda

- "Vilken hä-ärlig dag!"

 Denna dagen – ett liv, sa Farbror Melker.  Jag försov mig rejält i morse, vilket innebar att jag helt ”missade” rusningstrafiken. Gator och broar låg öde som efter bombanfall över Dresden. Jag kom dessutom så sent till jobbet, att korridoren låg tyst och tom. Alla möten hade redan startat. Jag kunde fridfullt strosa in på rummet, logga in på datorn och gå på lunch.

Till lunch åt jag en kolhydratrik Lasagne. Eftersom jag inte tål kolhydrater så bra, blev jag kraftigt illamående och fick släcka lampan i arbetsrummet, skjuta igen dörren, sitta alldeles stilla med slutna ögon och stoppa in lite distraherande iPod-musik i öronen.

Detta fick till följd att jag inte varken hört eller sett något negativt på hela eftermiddagen.

Väl hemma (efter fullt blås på Essingeleden utan störande moment) vidtog en road trip (lasta kaniner, lossa kaniner, lasta pellets, handla mat) och därefter intogs en frugal måltid som motvikt till lunchen. Jag kunde sedan konstatera, att huset inte förmådde något i alkoholväg. Det fick till följd att jag med gott samvete kunde inta en sömntablett.

Alltså får jag sova i natt, och kommer att kunna möta morgondagen utsövd och med samma positiva attityd som idag.

Minus + minus = plus. Precis som min mattelärare i grundskolan påstod. Nu är det bevisat.