Upp till kamp, medmänniska!

”Jag fattig, syndig människa” inleder den svenska gudstjänstordningens syndabekännelse.

Jag personligen måste ikväll omformulera bekännelsen. Det får bli:

”Jag - fet och feg och liten människa…”

Anledningen är mina personliga kval vad gäller att stå för det jag tycker. Stå upp för mina innersta ideal. Göra det jag tror på.

På Facebook läste jag ett inlägg som inkluderade en länk. Jag gick in på länken och hittade en internetsida som heter ”Frihetstider” (jag vägrar att länka här - du kommer att förstå varför). Här behandlades allehanda (och källkritiskt tveksamt) material med anknytning till nyheter om kriminalitet bland invandrare.

Folk får tycka vad de vill, men jag har ytterst dålig respekt för åsikter som saknar insikter. Uttryck som inte grundar sig i källkritik. Lättsmält och färdigtuggad smörja som smetas ut över den så kallade ursvenska knäckemackan, formad av tillrättalagd historiebeskrivning och förfalskad nationalism.

Och det (tillika illa stavade, ogrammatiska och fragmentariska inlägg – snaskiga skamfläckar i det svenska språket) fanns det i överflöd på denna hemsida.

Ett exempel är ett inlägg av signaturen denaknakejsarna som lyder:

”[…] ett Sverige som är etniskt homogent, som det har varit hela tiden tills en bit in på 1900-talet.”

Men för f-n – läs på innan uttrycken för ignoransen träffar tangentbordet! Vem antas ta ett sådant fullkomligt korkat inlägg på allvar? Hela hemsidan ramlar ihop som ett korthus när fansen visar sig vara opålästa, inkorrekt informerade rednecks.

Oavsett - för mig har det ingen betydelse om en människa är född i Beirut eller Borås, det har jag sagt förut och det kommer att vara en universell personlig sanning. Är du en skithög så ska du ha stryk, oavsett om du är somalier eller stockholmare. Är du en bra person ska du ha cred och kärlek, oavsett om du kommer från Kathmandu eller Katrineholm.

Hur många siter finns det just nu som sprider sån här dynga? Vad vet vi? Hur påverkar det dig och mig?

Jag ville svara direkt på hemsidan, men mina barn ville inte att jag skulle göra det. Och jag – vid närmare eftertanke – fegade ur. Det är så långt det gått. Vid köksbordet väger jag för- och nackdelar, IP-adresser och spårningsmöjligheter, gäll och vedergällning.

Åter till inledningen. Fet är jag för att jag blivit ”fat and happy”. Jag anstränger mig inte längre för att göra det jag tror på – göra det som i mitt perspektiv är rätt och rådigt. Jag lutar mig tillbaka.

Feg är jag för att jag överväger eventuella problem som kan komma av att jag nyttjar min ”yttrandefrihet”. Och det är jag långt ifrån ensam om. Jag vet så många som håller tyst för att slippa problem. Och är det då inte precis det samhälle vi skapat som de gaphalsar som skriver illa stavade och ogrundade inlägg på hemsidan Frihetstider kräks över? Ett samhälle där en liten grupp styr - enväldigt råder över liv, tro och kultur. Det är precis där vi är nu – rädslan för att ett gäng opålästa, ignoranta och enögda militanter ska skjuta repressalier i skallen på mig om jag kämpar för ett tolerant, gränslöst och globalt samhälle.

I Facebook-inlägget jag läste står bland annat: ” Dax att ta tillbaka det som e vårt en gång för alla!” [Stavningen är inte min.]

Och där är vi helt överens. Nu är det förbaske mig dags att börja jobba för att få tillbaka det om en gång var vårt:

• det mångkulturella arvet (valloner, tyskar, fransmän, finnar, danskar, judar, saracener och alla andra som påverkat vår kultur både industriellt och intellektuellt) 
•  viljan till internationell solidaritet (som grundades under början av 1900-talet)
• toleransen i det växande stadslandskapet (som funnits ända från 1500-talet) 
• friheten att uttrycka det vi tänker utan att vara rädda för repressalier (som vi började bygga redan på 1300-talet)
• religionsfriheten som enligt regeringsformen är absolut (men som enligt 1686 års kyrkolag endast kom att omfatta den lutherska läran och först 1951 gav svenska medborgare rätten att fritt gå ur Svenska kyrkan, men som vi slagits hårt för ända sedan dess)

Det är det här jag menar med ”Läs På!”. Sätt dig in i hur det ser ut historiskt, kulturellt och ideologiskt innan du hakar på Frihetstider och annan papegojjournalistik.

Jag har sagt det förut: Vi lever i en avkrok i Universum. Där jobbar vi stenhårt med att bygga upp gränser och skillnader. Varför? Varför jobbar vi inte lika hårt för att bygga upp likheterna, samverkanspunkterna och gemenskapen? Så mycket enklare allt hade varit – så mycket tryggare.

Jag orkar inte – hinner inte – förlita mig på Gud, Allah, Brahman eller Oden. Jag vill förlita mig på dig, medmänniska. Du har kraften, intelligensen, modet och skarpsynen som världen behöver för att resa sig ur dumheten.

Se individen, se hjärtat, se människan.

Upp till kamp mot siter och papegoj-rubriker. Vi kan mer än så här.