Sommar-Korrespondenten del 3

Burträsks badhusföreståndare slutar nu i sommar, och flyttar till Skellefteå. Han har fått ett nytt och spännande jobb i Skellefteå kommun – som demokratilots.

Som demokratilots ska han lotsa ungdomar i årskurs 6, högstadiet och gymnasiet in i demokratins värld. Det handlar bland annat om att arbeta med ungdomsfullmäktige och hitta strukturer för att ordna möten mellan politiker och ungdomar.

Jag tänkte omedelbart på mitt på bloggen tidigare utlagda löfte att använda en del av min energi för att försöka hitta och lyfta fram krafter och idéer som jag tror bidrar till en positiv utveckling.

Tidigare har den kloka ledningen i bostadsbolaget i Österbymo nämnts. Den här gången blev jag entusiastisk inför möjligheten att lyfta fram Skellefteå Kommun. Så förtänksamt och framsynt att organisera den kommunala politiken med ett stöd för unga – inflytande för unga. Skellefteå – Go, go, go!

Så började jag söka på nätet för att se om begreppet ”demokratilots” finns på riktigt. Och nu blev jag stum.

Demokratilotsar finns i Sjöbo, Södertälje, Eslöv, Kalmar. Överallt finns demokratilotsar och ungdomsråd. Hur kom det sig? Varför har jag inte hört talas om det – jag som anser mig vara skapligt orienterad i samhällskunskapsfrågor?

Allt har sin upprinnelse i att myndigheten Ungdomsstyrelsen bildades på 1990-talet på grund av ett identifierat glapp mellan sakpolitik och riktad ungdomspolitik. Om gårdagens problem var ungdomarnas meningsfulla fritid, så såg man framtidens utmaning som ”de ungas etablering i ett allt mer komplext samhälle”. Och det hade de ju rätt i. Ungdomsstyrelsen ska bidra till sakkunskap vad gäller ungdomars levnadsvillkor, stödja kommunernas utveckling av ungdomspolitik och följa upp statliga insatser för ungdomar.

Redan 1995 fick man regeringsuppdraget att premiera insatser som stärker ungas inflytande. 1996 kom den första utmärkelsen, och den gick till Gällivare kommun. Kommunerna Jönköping, Ludvika, Kalmar, Karlstad med flera kom efter och den senaste utmärkelsen gick år 2010 till Borås stad. Totalt har 15 kommuner fått utmärkelsen.

Demokratilotsarna har sitt ursprung i de s.k. byråkratilotsarna, och de hade till uppgift att stimulera unga att på olika sätt engagera sig i kommunala samhällsfrågor och att skapa förutsättningar för dem att göra sina röster hörda. Byråkratilotsarna var ett direkt led i Ungdomsstyrelsens arbete för att genomföra sitt regeringsuppdrag från 1995.

För mig som inte ens visste att det finns en nationell ungdomspolitik som ska exekveras i kommunerna, så infinner sig förstås frågan hur detta fungerar i praktiken. Vilka effekter har Ungdomsstyrelsen arbete fått för unga människors möjligheter att etablera sig och påverka sina förhållanden?

En kartläggning av Ungdomsstyrelsens stöd och arbete 1997 till 2011 har genomförts och den visar inte storartade förändringsvindar, frälsning och resurstillförsel. Men den visar att det i många kommuner etablerats inflytandeforum och stödroller för att utvidga ungdomsperspektivet i den kommunala handlingsplanen. I 102 kommuner fanns två eller flera forum och totalt 425 olika forum rapporterades in.

Ett skäl till att det går långsamt kan vara vad kartläggningens slutkläm tar upp (och som också är min egen erfarenhet efter att ha knölat igenom det här):

”Vi [Ungdomsstyrelsen] tampas fortfarande med problemet att behöva förklara vilka vi är och varför vi finns. Utöver Ungdomsstyrelsens uppdrag och instruktion synliggör eller använder regeringen, riksdagen eller de andra statliga myndigheterna mycket sällan begreppet ungdomspolitik. Det som istället är på agendan är sektorspolitik som berör unga, så som arbetsmarknadspolitik eller utbildningspolitik.”

Jag tycker det är en liten käftsmäll – att staten inte själva agerar som de borde, lever som de lär, inte sopar banan åt sin egen myndighet. Bra där, Ungdomsstyrelsen. På dem bara.

Därför – tråkigt för Skellefteå Kommun – så går Sommar-Korrespondenten 2012:s andra Utmärkelse för samhälls- och framtidsnyttig klokskap i humanistisk anda till Ungdomsstyrelsen.