Hösten lägger sig som en blöt disktrasa över det som en gång var att betrakta som ett liv.
Kylan om morgnarna kryper in i porerna och paralyserar nervsystemet. Som en metereologisk “Alien”. Dimman snor runt fötterna.
Då är det dags att krypa in i rum 12 på Insjöns Hotell och tillsammans med hjärtevännen stoppa i sig god mat och Ripasso. Att göra “verksamhetsplanering” för relationen.
Det känns som att komma hem. Rum nr 12. Rååsa vin på rummet. Världens bästa mat. Långt borta är besvikelserna efter valet, oron för det nya jobbet, praktikaliteterna runt ungar, sjukdomar och ekonomi. Vad spelar allt det där för roll, när nyckeln till rum nr 12 är av mässing och inte av plast, och när nyckelhållaren är så stor att man kan slå ihjäl en älg med en?
Köket stänger egentligen klockan 17 under lågsäsong, men naturligtvis fixas middag klockan 18, bara för att man inte vill äta klockan fem.
Köket saknar råvaror men bygger ihop en trerätters ändå. Inga jordgubbar, men de trollar ändå fram en dessert till mig av melon och skivad parmesan.
Oxfilén faller sönder framför mina ögon. Jag njuter.
Under promenaden i “centrum” faller mörkret allt tätare. Vi känner att vi lever. En flaska rödvin senare på hotellrummet pratar vi allvar, framtid och smeker fram just det där vi behöver: ett “Vi” i allt det “Offentliga”.
Det är det som är så bra med verksamhetsplanering på Insjöns Hotell. Det lockar fram plattformen i livet.
Och människorna som jobbar på Insjöns Hotell – och maten som de serverar - lockar fram det bästa hos oss.
Jag vaknar - lätt bakis - av att mannen i mitt liv kastar sig handlöst i sängen bredvid mig och för full hals vrålar:
"- Frukost!"
"- Frukost!"
Söndag på Insjöns Hotell.
Svårt avundsjuk, och unnar dig allt! Suz
SvaraRaderaTack, Suz. Du - om någon - får vara avundsjuk, men jag uppskattar att du unnar mig. När ses, vi tro?
SvaraRaderaMagi för själen, hjärtat och magen ... myyyysigt!
SvaraRaderaAF