Veckoslut

Klockan är 21.39 denna söndagskväll. Jag sitter i mitt lugna kök med datorn och sniffar igenom nyheter och annat skval på ”nätet”.

Så plötsligt – den stilla lunken bryts av ett öronbedövande dån. Jag kikar ut – är det ett stort flygplan som spränger ljudvallen ovanför mitt pörte? Är det kanske tjugosju älgar som springer över tomten på väg mot ett avlägset vattenhål? Kanske en vilsen gnuhjord – på avvägar från den afrikanska savannen? Nej, jag vet – det är förstås en militärkolonn på väg från övningsplats 1 till övningsplats 2. Bandvagnarnas omisskännliga makadamkrossande går ju inte att ta miste på.

Men sedan förstår jag. Jag ser svagt i mörkret utanför hur lämmeltågen strålar samman vid vändplanen på gränden. Från alla håll i området kommer ensamma, böjda mansfigurer dragandes på soptunnor över asfaltsklädda och grusbelagda stickvägar. De ställer ifrån sig kärlen på kanten av vändplanen och lufsar hem igen.

I morgon är det ju måndag.

Soptömning i villaområdet.