Berlusconi och Haiti

I Sverige blir det ett mediabrus som närmast kan liknas vid en jaktplansuppvisning när en bok om kungens äventyr för 30 år sedan ges ut. Det blir en kioskvältare som får Svensson att kravla sig till bokhandeln för första gången i vuxen ålder.

Italienarna däremot – de har fått öva på att vara tålmodiga med sina ledare. Nu är ju Italien kanske inte något centralt land i världen vad gäller ekonomiskt eller politiskt inflytande. Söker man på Italien på nätet, så är det mozzarella, semester, politisk korruption och fotboll som toppar resultatlistan. Inte deras insatser i världsfredsarbetet eller den industriella utvecklingen. Men ändå.

President Berlusconi har en konstitutionell makt som vår svenske kung inte har. Och han utnyttjar den till medborgarnas bristningsgräns när det gäller acceptans och tålamod. Nu har han kommit med ett nytt lagförslag. I och för sig är det kanske inte så märkvärdigt i sig – versioner av det föreslagna systemet tillämpas redan i flertalet europeiska länder, däribland Sverige. Men det är märkligt för att komma ifrån just Berlusconi. Det menar också både SvD och DN.

Att en man som så öppet och självklart betalar pengar för att ligga med kvinnor anser att det är på sin plats att kasta ut invandrade kvinnor som gatuprostituerar sig kan tyckas bakvänt. Bara för att Berlusconi har råd att hålla sina damer inomhus ska väl inte fattigare män straffas. De som inte kan betala för att hyra rum eller lokaler kommer ju att få se sina ”varor” försvinna ut från landet. Det är mycket orättvist anser jag. Berlusconis förslag hotar den ekonomiska jämställdheten.

Jag undrar om han har förstått det?

På ett annat ställe i världen hotas betydligt större områden i jämställdheten. För att inte säga hela samhällsstrukturen. Polisen skjuter barn, grannar slår ihjäl varandra i ren och skär rädsla att smittas av sjukdomar och ingen har råd eller kraft att hjälpa någon annan.

Haiti.

När det största nyhetsvärdet hade sjunkit efter jordbävningen i januari fanns det inte många journalister kvar för att följa kampen för överlevnad. En av dem som fortsatt sin bevakning är Michael Winiarski, en av DN:s reportrar. Han har nu nominerats till Stora Journalistpriset för sin insats. Grattis Michael - och DN, förstås. Bland annat tack vare Michael så vet vi att 2010 inte var något bra år för haitierna. Först jordbävningen med över 300 000 döda. Sedan tältlägerliv för över 1 miljon människor. Under hösten kom koleran, våld och död. Nu kom orkanen Tomas.

Jag tycker vi skickar Berlusconi till Haiti. All energi och ekonomi han lägger ner på att valsa runt med ”inomhusprostituerade” skulle han kunna lägga in i hjälparbete. Rensa bort likdelar, rasmassor, borra vattenbrunnar och plöja nya åkrar. Vill han, så kan han ju ta med sig alla de invandrare som efter 3 månader i Italien inte jobbar eller har fast adress. De vill han ju ändå kasta ut ur landet, så det vore väl en win-win. Och tänk så mycket nytta laget "Berlusconis Vagabonder" kan göra för Haiti.