När jag söker på Google på ”kränkt” får jag 746 000 träffar. Först i listan kommer ”Först kränkt vinner!” Inlägget är skrivet av Maciej Zaremba och publicerad i DN redan 17 februari 2008.

Det speglar så bra vad jag funderar över, själva skälet till att jag googlat på just det ordet. Jag tycker jag hör det ordet i alla sammanhang och till en överlägsen frekvens, jämfört med när jag var yngre. Det känns som om alla överallt är/har blivit/anser sig kränkta. Av olika skäl. Somligt smått och tveksamt, annat för mig helt giltigt.

Men gemensamt för dem alla är, att det nu krävs omedelbar skipning av rättvisa, upprättelse. Helst i pressen och med skadestånd.

Och det är väl bra.

Själv känner jag mest sänkt, eftersom helgen är slut och en hel arbetsvecka väntar. Kanske lite kränkt också, faktiskt. Lite kränkt över att inte bli tillfrågad om hur lång en helg ska vara. Det bara bestämdes över mitt huvud, att den ska vara två dagar. Jag hade ju velat ha tre. Eller fyra.