En vän säger på Facebook att hon sätter gränser och har koll.
Shit, så avundsjuk jag blir. Lär mig, ber jag i ett inlägg.
Det jag tänker på är att överallt, i alla sammanhang och i alla ”handböcker” pratar man just om detta. Sätt gränser. Var konsekvent. Skaffa dig kontroll över tillvaron. Be the manager of your life.
För oss pannknackade miffon som vinglar runt i tillvaron på andras kommando väntar enbart förhöjd magsyra, missanpassade barn och en framtid som psykiatrisk vårdbrukare.
(By the way: Arga Snickaren gråter nästan på TV nu, när han pratar om Maxos kärleksfulla familj – åh, vad jag gillar sånt!)
Kommer mina barn att bli drogberoende dagdrivare för att jag inte förmår vara konsekvent? Jag säger att man äter i köket, inte vid TV:n, och dagen efter sitter vi alla hopkurade i soffan med våra tallrikar för att de skickar en superbra film på 4:an. På torsdagen säger jag att var och en plockar in sin disk i diskmaskinen, och på lördagen går jag och lägger mig utan att städa undan min tallrik. Jag säger att nu orkar jag inte mer, och tar sekunden efter i med nästa projekt.
När ungarna undrar lite över mitt inkonsistenta beteende, försvarar jag det med att jag är mänsklig. - Kära nån, säger jag. Jag är bara en människa av kött och blod. Jag är ingen maskin. Ibland orkar jag, ibland inte.
De rycker på axlarna och hummar lite.
Men jag far illa. Jag orkar verkligen inte. Jag vill, som min vän på Facebook, få koll och sätta gränser. Hit men inte längre. Klampa inte på mitt revir, på mitt inre utrymme. Hur fan får man till det, tro?
Fast en liten del av mig gillar mig som jag är. Jag är ju faktiskt bara människa. Varför är det dåligt att vara inkonsekvent? Livet består ju mest av på- och avfarter, och hur ska man veta vägen om man inte har någon fördefinierad karta? Det är bar’ å åk, som en prominent svensk en gång sa.
Men du! Det är väl fantastiskt! Att vara inkonsekvent behöver väl inte alls betyda att man inte sätter gränser. Att sätta gränser kan ju lika väl handla om att inte låta någon annan eller någons annans normer styra ditt liv. Du låter ju inga normer styra ditt liv, inte ens dina egna... Jag tycker det är en härlig inställning och by the way tror jag att avkommorna kommer att växa upp till kloka människor som sätter gränser för vad de själva orkar.
SvaraRaderaVännen kanske bara syftade på att lära sig känna igen mönster som hon inte vill upprepa och inte låta sig bli dränerad på energi? Det har kanske inte så mycket med konsekvens att göra....och allas gränser är ju olika beroende på sammanhang!
SvaraRadera"Vännen :-)"
Gör som min sambo: skriv en lista ;)
SvaraRaderaAtt ha koll kan också innebära att ha koll på vad man inte har koll på. Så om du är medveten om vad du inte har koll på så har du koll. De som inte har koll, fattar ju inte att de inte har grepp om läget...
SvaraRadera