torsdag 18 december 2008

Julefrid - julestrid

Jag länkar ju här hos mig till en annan blogg: Soulwoman’s blog. Hon skriver nu om julen som står för dörren (så att inte svärmor kan öppna den *fniss*).

Det är intressant – om inte annat i etnologisk synvinkel – så många tankar och känslor just julen väcker hos oss människor. Förlåt och mittåt - hos oss västerlänningar. Skulle man fråga en hindu i december om ”den rätta julstämningen” har infunnit sig än, så skulle man förmodligen inte få någon perfekt matchning.

Jag tycker generellt att det är roligt att försöka hitta större sammanhang och betydelser i företeelser och saker än de man först tänker på. Jag tycker till exempel att det är en komplimang, när någon säger att jag är jävligt dryg. Det kan tyckas märkligt, men ordet ’dryg’ betyder ju, att något räcker över förväntan länge. Det måste ju vara något positivt. Att någon uppfattar mig som ’prisvärd’ så att säga. Jag försöker anlägga samma tänkesätt när det gäller julen. Vad betyder julen, förutom det mest uppenbara (ekonomisk ruin, System Over Load, besvikna barn, halsbränna, baksmälla, överfulla returpapperscontainrar, matrester och Frälsningsarméns Kokande Gryta)?

Jo, för mig är det att hitta en extra parameter från det förgångna att föra in i vårt eget julfirande. För många år sedan, när barnen var små, införde jag traditionen att varje julafton läsa en julberättelse före middagen. Det kan vara en saga, en novell eller vad som helst med julanknytning. Något år blev det (trots min alltmer tilltagande sekularisering) julevangeliet. Ett år handlade berättelsen om en julgransprydnadstomte som blev förälskad i en julgransprydnadsängel.

Att hitta den där lilla stunden under julen som inte fokuserar på något vi konsumerar, det är för mig viktigt. Att få ta en liten tid att hitta tillbaka till julens ursprungliga fokus: hopp om räddning, gemenskap och liv. Det är förstås stora och ”sönderflosklade” tankar, men för mig är det fortfarande en strävan. Om det så bara handlar om minuter av kontemplation och samvaro, fria från I-Pods, platt-TV, revbensspjäll och sill, så är den tiden den viktigaste på hela julen. Om jag kan sitta med mina barn och tänka samma saker, lyssna till samma ord och dela samma koncentration kring något som vi minns ett tag framöver – då har julen varit en bra jul. Då är den värd lite stress för att hinna få granen i ordning, skinkan kokad och julklapparna inslagna.

För trots allt som pågår runt omkring oss varje dag, alla krig, alla oförrätter, all förnedring och all sorg, så är människan en utsökt sammansättning av kärlek, kraft, mod och vilja. När alla de egenskaperna samlas i en stunds koncentration - då blir det jul för mig på riktigt - även om det inträffar i augusti.

I år kommer 'Före-middagen-berättelsen' att handla om det förtrollade år, då mänskligheten upptäckte att 'Gud' är ett annat namn för den samlade kraft som finns i varje människa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar