En stilla bön

Facebook är roligt, men:

I högerkanten dyker det upp ett gäng glada annonser:

- Är du 51 år? Då delar vi ut GRATIS ansiktskräm till dig. (Inne i annonsen kan man köpa antirynkpiller också).

- Är du 51 år och älskar choklad? Då kan man vinna en årsförbrukning.

Men va faan! Ja, jag är 51 år. Det vet de ju redan – varför fråga? Nej, jag vill inte ha gratis ansiktskräm. Vill man det när man är 51? Ska man vilja det?Jag vill absolut inte ha en årsförbrukning av choklad. Ska man vilja det när man är 51? Är det för att man förmodas ligga och snyfta på soffan över alla rynkor som den gratis ansiktskrämen inte tar bort och måste trösta sig med choklad?

Jag vill ha ett nytt ansikte – inte det gamla vanliga fast orynkat. Jag vill ha ett som ingen känner igen
vare sig de som var med på den orynkade tiden eller de som kom nyligen.

Jag vill ha ett par nya träningsskor och ge mig själv en nytrimmad kropp, helt utan chokladtillsatser. En fysik som jag aldrig haft, ung som gammal.


Jag vill under inga omständigheter tillbaka till något, varken goda eller onda tider som passerat. Jag vill till något där jag aldrig varit. Något helt otippat och oprövat.

Jag vill dessutom få vara 51 år utan att behöva erbjudas stereotypa substitut för något jag förmodas sakna.

Get off my back!