”If life gives you lemons – make lemonad”

Det rådet kan jag i trygga Södermanland få ibland, när mitt liv kajkar ur totalt. Då kan jag gå till affären, köpa citroner, gå hem och göra lemonad. 

Eller för att travestera: Jag kan söka hjälp i mitt sociala nätverk för att reda ut situationen (gäller troligen inte alla, men jag tar mig som exempel) – eller hänvisa till kommunen, Stadsmissionen, arbetsförmedlingen. Inte för att det är lätt att få gehör (typ no shit), men det finns i alla fall någonstans att vända sig. Kortfattat: om livet skiter sig har jag i min biotop möjlighet att göra nå’t bra av det.

I övriga världen kan det vara sagt än gjort. För att göra lemonad krävs (enligt ICA web):

• 1 d strösocker
• 1 l vatten
• 1/2 d färskpressad citronjuice (2 1/2 dl motsvarar ca 3–4 citroner)

Ok, nu vet vi att vatten är en kritisk lemonad-ingrediens. Så vilka kan utifrån den förutsättningen faktiskt göra lemonad när livet skiter sig?

 Enligt  WaterAid Sweden lider 696 miljoner människor tillgång till rent     vatten, dvs 1 av 10 av jordens befolkning.

 

Om vi ska se till att alla människor på jorden kan göra lemonad när livets skit träffar fläkten behövs alltså två förändringar:

1.      Arbete för att förse jordens befolkning med rent vatten måste prioriteras Det är inte enbart för att           hjälpa dagens befolkning, utan också för att skapa beredskap och möjligheter för kommande                   generationer.

2.      Västvärldens historiska relativt snabba utveckling har skett till stor del beroende av klimat och vattentillgång (jämn och tillförlitlig). I andra världsdelar har oberäkneligt klimat och bristande vattentillgång haft stor inverkan på infrastrukturell och teknisk utveckling. Många utomeuropeiska utvecklade civilisationer har gått före oss, men på grund av omvärldsfaktorer nu ser ut att förlora mark. Låt oss därför inse att utveckling, framsteg och innovation är beroende av samma källa: resurser (som t.ex. vatten).

Min slutsats till denna superkrångliga utläggning är att vi måste sluta vara faktaresistenta. Vi behöver fokusera på världens tillgång till rent och brukbart vatten. Det är med brukbart vatten all utveckling startar (och fortlever) – det påvisar inte minst vår nordiska historia.

Om vi inte agerar - vad blir konsekvenserna av brist på brukbart vatten?

• Svält – människan, boskap, wildlife (när de vilda djuren inte hittar vatten och mat söker de sig till människans områden och blir ytterligare ett hot för människans överlevnad – karma?)
• Krig och konflikter (kultur-, region-, by-, stam-, nationsgränser)
• Epidemiutbrott, smittspridning

Vi behöver en beslutande resurs som tar vattentillgång på allvar. Enligt Sydsvenskan är 60 procent av befolkningen positiva till att inrätta en vattenminister.  "– Det är dags att Sverige inför en vattenminister. I dag faller ansvaret för vattenfrågor mellan stolarna, trots att det är vår viktigaste resurs. Allt stannar utan vatten", säger Anna Nilsdotter, generalsekreterare för @WaterAid.

Ja käre tid. I det perspektivet blir valet av politisk inriktning enkelt. I alla fall för mig.