The McKinsey way

Hur kommer man överens med livet?

• Väderkvarnskämpen: Genom att slåss - till den sista blodsdroppen. På dem bara. Gem dem vad de tål. Jag ger mig inte utan strid.
• Thomas av Aquino-style: eftertanke och analys. Problem ska lösas. Tänk, tänk, tänk.
• Buddistisk approach: Människan är. Låt henne vara det - vara människa. Förlåt och gå vidare. Se ditt inre.

För mig just nu är det en blandning av alla tre.

Min grund är buddistisk. Först tänker jag igenom det oundvikliga. Människan är människa, och är det med fel och brister. Jag ska vara tålmodig. Vara förlåtande, pragmatisk och se vad som är bortom det uppenbara.

Det funkar i åtta fall av tio.

När det inte funkar analyserar jag . Kanske lite för mycket. Jag går in i Thomas av Aquino-mode. Orsak-verkan, beroenden-utveckling. Och hittar oftast inte en hållbar slutsats. Bara dumhet och ignorans. Då blir det svårt att accceptera utgången. Jag blir i regel sur. Trött.

I slutänden hamnar jag i Väderkvarns-mode. Don Quixote - here I come. Jag ser väderkvarnar överallt. Och slåss. Trots att jag vet att det är lönlöst. Att jag skjuter ut all min energi på något som är dömt att misslyckas från första början. Men jag kan inte ge upp - jag vet att jag har rätt.

Det är det jag tänker på ikväll. ( Bra fokus en lördagkväll, eller hur?)  Hur kommer man vidare?

På konsultfirman McKinsey har man sagt några kloka saker, bl a:

"Att ta reda på hur de bästa gör, och imitera dem, är oftast den snabbaste utvägen." 

Jag tackar för det rådet. Jag tror dessutom på det. I mitt fall blir det att lita till Dalai Lama. Igen.