Jag har varit på snabbvisit hos särbon i Borlänge under helgen. Det behövde jag. Bort från sortering, städning, rotande i gamla minnen efter barnens far. Bort från disk, städ och föräldraroll en stund. Bara njuta av den 25 mil långa bilresan dit, endast i sällskap med RIX FM och Bandit.
Lördagskvällen ägnade jag åt Borlänge Tidning. Jag har ju tagit på mig att vara sommarvikarierande lokaltidningsjournalist (se tidigare inlägg) och kände att jag behövde uppdatera mig lite vad gäller landsortsnyheterna. (Visst kan en sådan mening reta gallfeber på 70 % av befolkningen?)
I Borlänge händer det alltid mycket. Folk skjuter på varandra, misshandlar barn på skolgårdar, kvinnor våldtas i rondeller. Jag känner mig privilegierad som bor i Stockholm. Det känns tryggare. (Vill du ha en mer nyanserad bild av livet i Borlänge ska du läsa Thomas Halvarssons blogg. Där ljuder musiken ur högtalarna, böckerna läses i favoritfåtöljen och hunden sniffar längst älvstranden.)
Men så dyker de där stora nyheterna upp i spalterna, nyheterna som tar andan ur en. Som knockar en rakt upp och ner och ger perspektiv på tillvaron.
En 21-årig Avesta-bo har åtalats för att ha kört bil utan körkort. Han har tidigare dömts för samma brott.
Hur fan kan man åtalas för samma brott man redan är dömd för? Eller menar de att han har dömts för olovlig körning vid ett tidigare tillfälle? Kanske skulle journalister tvingas genomgå en kurs i grammatik….?
VTI (Statens väg- och transportinstitut) har gjort en undersökning om slitna bilrutors påverkan
på trafiksäkerheten. Den visar att många trafikfarliga bilar rullar i Borlänge. Siktlängden genom en ny bilruta och en som varit med om stenskott, insektskrockar och solljus under 15 000 mil minskar dramatiskt. Med anledning av detta vill Auktoriserat Bilglasmästeri (branschorganisation) göra kontroll av rutor till en mycket tydligare uppgift hos Bilprovningen.
Tänk vad pengar de ska tjäna, bilglasmästarna….. Men bilisterna slipper ju titta snett på varandra genom vindrutorna. (Fattar du – vind(rutorna)…. snett… *haha*)
Thomas Lovén i Borlänge kommenterar också sitt första fallskärmshopp: "-Min första upplevelse 1996 är helt svart. Jag minns mitt uthopp, men jag minns inget av själva fallet.”
Är det det som kallas ”att falla i glömska”….?
Nej, nu ska jag gå och förstöra Kartago lite. Vi hörs lite senare.
Lördagskvällen ägnade jag åt Borlänge Tidning. Jag har ju tagit på mig att vara sommarvikarierande lokaltidningsjournalist (se tidigare inlägg) och kände att jag behövde uppdatera mig lite vad gäller landsortsnyheterna. (Visst kan en sådan mening reta gallfeber på 70 % av befolkningen?)
I Borlänge händer det alltid mycket. Folk skjuter på varandra, misshandlar barn på skolgårdar, kvinnor våldtas i rondeller. Jag känner mig privilegierad som bor i Stockholm. Det känns tryggare. (Vill du ha en mer nyanserad bild av livet i Borlänge ska du läsa Thomas Halvarssons blogg. Där ljuder musiken ur högtalarna, böckerna läses i favoritfåtöljen och hunden sniffar längst älvstranden.)
Men så dyker de där stora nyheterna upp i spalterna, nyheterna som tar andan ur en. Som knockar en rakt upp och ner och ger perspektiv på tillvaron.
En 21-årig Avesta-bo har åtalats för att ha kört bil utan körkort. Han har tidigare dömts för samma brott.
Hur fan kan man åtalas för samma brott man redan är dömd för? Eller menar de att han har dömts för olovlig körning vid ett tidigare tillfälle? Kanske skulle journalister tvingas genomgå en kurs i grammatik….?
VTI (Statens väg- och transportinstitut) har gjort en undersökning om slitna bilrutors påverkan
på trafiksäkerheten. Den visar att många trafikfarliga bilar rullar i Borlänge. Siktlängden genom en ny bilruta och en som varit med om stenskott, insektskrockar och solljus under 15 000 mil minskar dramatiskt. Med anledning av detta vill Auktoriserat Bilglasmästeri (branschorganisation) göra kontroll av rutor till en mycket tydligare uppgift hos Bilprovningen.Tänk vad pengar de ska tjäna, bilglasmästarna….. Men bilisterna slipper ju titta snett på varandra genom vindrutorna. (Fattar du – vind(rutorna)…. snett… *haha*)
Thomas Lovén i Borlänge kommenterar också sitt första fallskärmshopp: "-Min första upplevelse 1996 är helt svart. Jag minns mitt uthopp, men jag minns inget av själva fallet.”
Är det det som kallas ”att falla i glömska”….?
Nej, nu ska jag gå och förstöra Kartago lite. Vi hörs lite senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar